Uschushusch. Sjuk, trött och halvdöd. Det kan bli bättre, ja.
Och jag har nog feber när jag skriver detta..

Pappa väckte mig med frukost på sängen. Tänkte ignorera honom först, men jag fick en känsla av att jag skulle vinna på att öppna ögonen trots allt. Och där stod han med en bricka med mitt favoritte och mitt favoritbröd med mitt favoritpålägg på. Amanda goes happy!

Kommer knappt ihåg när jag fick frukost på sängen senast. Hösten 2008 på Öland. Min namnsdag. Jag fick en kalender som pappa visste att jag ville ha. Rosa bandets kalender för 2009. Exakt ett år senare fick jag rosa bandets kalender för 2010. Den är rosa och jättesöt. Jag gillar inte rosa i vanliga fall, men den är riktigt söt.

Efter det har jag ägnat hela dagen åt musik. Plinkat på pianot. Det känns inte så välstämt längre. Installerat skrivaren på min dator så jag kunde skriva ut noter. Är förvånad att jag klarade av det utan hjälp. Spelat gitarr och sjungit till. Det var inte så smart märkte jag efteråt. Det sägs ju att man lär sig av sina misstag. Jag är nog ett undantag.

Eller kanske inte. Köpte ju en ny töjstav till örat. Har inte tappat den. Den sitter jättebra. Kan dra igenom den helt utan problem nu. Känns rätt tråkigt egentligen. Lyckades töja på en dag ungefär. Vad ska jag göra nu? Ah, right. Mitt hår. Såklart. Det ser helt hemskt ut. Det känns som att det syns mindre för varje dag som går.. Tur att jag ska få hjälp med att färga om det snart.

XOXO
en febrig Babella

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Okej, så jag har pretty much gett upp idén på att jag kommer få igång denna blogg igen. Dock har jag både twitter och tumblr för er som ändå vill följa mina knäppa tankar.   Twitter: http://twitter.com/#!/Ramevik Tumblr: http://frokenramevik.tu...

Känns som att jag varit borta i en evighet. Minns inte när jag bloggade senast. Minns inte vad jag skrev. Har haft en hektisk sommar I guess. Men nu är skolan igång igen, och jag tänker köra igång med veckans citat, bara för att jag är citatälskare. ...

Två veckor. Två jävla veckor. Det är så länge en man (om man ens kan kalla dem det än) står ut med mig numera. Är jag verkligen såååå... Ja, tråkig? Eller vad fan är problemet? Själv tror jag att jag helt enkelt är på tok för vanlig, eller åtminstone...

Tänk om jag bara kunde få spola tillbaka tiden och göra om, göra rätt... Skulle ge massor för det. Fattar inte hur allt kunde bli så fel så fort.   Jag känner verkligen att Gnesta inte är ett ställe för mig. Har bott här typ.. Ja, 7 år blev det v...

En kvinna står nedgrävd till midjan med bakbundna händer. Hennes man, far och söner kastar stenar på henne. På sönernas kinder rinner tårar, medan det på Sorayas kropp rinner blod.   Denna scen ut ”The Stoning of Soraya M” kommer aldr...